Att läsa ett landskap A

Landskapets innehåll

Landskap består inte enbart av fysiska objekt utan också av immateriella aspekter, flöden och rörelser. När landskapet innehåll analyseras är det vanligt att börja med att notera de fysiska och naturgivna objekten (t ex träd, berg, växter, kullar, fågelbon, stränder & gräs) samt fysiska och kulturskapande objekt (t ex hus, kyrkor, åkrar, ängar, hagar, parker & lekplatser). Sedan är det vanligt att fokusera rörliga och synliga objekt (kornfält som böljar med vinden, träd som rör sig av vinden, snö som faller ner, bilar som kör, människor som går, flygplan som åker) samt rörliga och osynliga objekt (luft som förflyttar sig och avgaser som faller ner). Därefter bör färger, former och sektioner läsas på ett ingående sätt. Mot slutet fördjupas analysen mot flöden (lufts som strömmar in och ut, vatten som rinner in och ut genom floden, lastbilar som för in och ut varor), tidsdimensioner (hur dåtiden samspelar med nutiden och objekt från olika tider) och immateriella aspekter (upplevelser, identitet, känslor, betydelser och meningar.

Mönster och strukturer 

Att läsa ett landskap handlar också om att förstå dess former och strukturer. Är det runda, kantiga eller stjärnliknande former? Det är också lämpligt att belysa fördelningen mellan naturgivna och kulturskapande inslag, bebyggelsens lokalisering och odlingslandskapets karaktär. Vidare bör transportledernas struktur och sammanlänkning analyseras i detta sammanhang.

Fysisk-geografiska förutsättningar

Utifrån analys av de fysisk-geografiska förutsättningarna i ett område kan följande fråga ställas: Varför har människan valt att bosätta sig i det aktuella landskapet? Vanliga förklaringar är att landskapet kan förse människan med grundläggande behov (rent vatten, föda, virke till hus o s v.) eller för att naturtillgångarna har bidragit till att människan kunnat få arbete och försörjning (gruvor, trä, handel, jordbruk, fiske, jakt och så vidare). Det kan också handla om immateriella aspekter kopplat till image och upplevelser av platsen. Människor flyttade dit för att de velat bo när. Livskvalitet blir allt viktigare för att locka till sig invånare. Det kan också handla om tillfälligheter.

Stora delar av texten finns även publicerad i bokform: Thorell, K (2018) Kulturarv; perspektiv och förmedling. BTRS 3. Göteborg (s 69-68)

är ...