Att läsa ett landskap B

Historisk dimension

Landskapet har utvecklats i en process som pågått länge och det ursprungliga naturlandskapet vittnar om processer flera miljoner år tillbaka i tiden och det innefattar spår av människans tidigare verksamhet i området. Våra dagars kulturlandskap är därigenom ett sammansatt element som tillkommit under olika tidsskeden. Det är en mosaik av bitar från olika tider.

Geologiska tidsåldrar (naturlandskapet formas)
Förhistorisk tid (sten- brons- och järnålder med spår av fornlämningar)
Medeltiden (spår av bosättning, strider och andra fenomen)
Historisk tid (uttryck för hur skiftesreformerna förändrade odlingslandskapet och värdefulla byggnader etablerades).
Nutiden (det rationaliserade odlingslandskapet, infrastrukturlandskapet och det urbaniserade landskapet).

Kulturmiljövården går bland annat ut på att bevara objekt från dåtiden som är viktiga för att vi ska känna sammanhang med tidigare generationer, identitet och förståelse. Exempel på kulturhistoriska spår är kyrkor, borgar, vallgravar, kloster, fästningar, slott o s v. Statyer är ofta nyare men de försöker inte sällan symbolisera kända händelser eller personer.

Källor som kan användas för att förstå det gångna landskapet är: arkeologiska fynd, ortnamn (skilda namn präglar olika perioder), kartor, flygbilder och statistiskt material. Årsringar i bevarat trä är en källa som används för datering. Det är också vanligt att genomföra mätningar av ämnen (till exempel fosfathalten som är högre där det varit bebyggelse) och pollenanalys (prov i marken där man mäter pollen i olika skikt och därigenom växtligheten genom olika perioder) (Lewan 1989; Thorell 2016).

Makt

Att läsa makt i landskapet handlar om att nå djupare insikter i vem som kontrollerar landskapet och dess utveckling. Detta handlar om att förstå vem som har makten över landskapet och hur politiska beslut påverkar det. Tillbaka i tiden gav skiftesreformerna konsekvenser för odlingslandskapet och idag ser vi tydligt hur miljöpolitiken påverkar skogslandskapet. Den fysiska planeringen beskriver vilka visioner politiker har för det fysiska landskapet. I storstäderna går det också att studera hur bostadspolitiken påverkat landskapet. Att studera landskapet i ett maktperspektiv kan också handla om att belysa genusaspekter och klasskillnaders i ett landskapsperspektiv.

Referenser

Lewan, N. (1989). Bebyggelse och landskap - en översikt. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lund: Lunds universitet.
Thorell, K. (2016). Det nordiska landskapet; turism, estetik och värde. Göteborg: BTRS publ.

Stora delar av texten finns även publicerad i bokform: Thorell, K (2018) Kulturarv; perspektiv och förmedling. BTRS 3. Göteborg (s 69-68)