Att läsa ett landskap C

Lanskapsvärden

I landskapet finns flera objekt som samhället definierat som värdefulla eftersom de påminner om tidigare generationer (kulturhistoriska), utgör viktiga livsmiljöer för växter och djur (biologiska) samt stimulerar till ett rörligt friluftsliv (rekreativa). I landskapet finns också ekonomiska, sociala och upplevelsebaserade värden. Till upplevelsebaserade värden hör bland annat estetiska, känslomässiga, magiska och symboliska värden. Miljöer som människan tillskriver upplevelsebaserade kvaliteter är dock svåra att identifiera eftersom landskapet förändras hela tiden; det landskap som är estetiskt på sommaren kan ha ett annat sken på våren. Till detta kommer att värderingar nästan alltid är subjektiva och kontextuella (Brady 2003, Brown 2005; Brown and Raymond 2007; Thorell 2005; 2016; Zhu et al. 2010).

Symbolik

Kulturlandskapet är ett resultat av människans samspel med naturen. Härigenom säger det en del om människans preferenser och samhället hon/han lever i (Thorell 2005). Fysiska manifestationer är ett begrepp som betecknar objekt, strukturer och mönster som visar vem markägaren är och det samhälle denna lever i. Som exempel kan delar ett stadslandskap vara en fysisk manifestation för ett urbaniserat samhälle, människans sociala natur och de ekonomiska vinsterna som koncentration innebär. De kan också säga något om den politik som bedrivs för att påverka landskapets utveckling. I detta sammanhang kan det nämnas att ett estetiskt tilltalande bostadsområden kan ses som ett uttryck för intentioner som Plan- och bygglagen anger.

Forskning om lokalbefolkningens förståelse för det nordiska odlingslandskapet visar att de har insikt i odlingslandskapets fysiska manifestationer. Som exempel betraktas igenväxning av odlingslandskap som ett tecken på en nedåtgående bygd och raka fåror på åkern som ett kännetecken på att en van brukare vårdar och brukar marken. Vidare betraktas kulturarvsobjekt som ett uttryck för ett samhälle som genom politiska insatser försöker värna om äldre objekt i landskapet.

Förändringar

Landskapet förändras mellan timmar, dagar, veckor, månade och år. Det vet inget stillestånd, utan påverkas ständigt av naturgivna faktorer och människans handlingar. Hur människan påverkar den fysiska miljön avgörs bl a av demografiska aspekter, preferenser, teknik, ekonomi och politik. För att läsa förändringar behöver vi befinna oss i landskapet under en längre tid eller studera fotografier/kartor från olika tider.

Referenser

Brady, E. (2003). Aesthetics of the Natural Environment. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Brown, G. (2005). Mapping Spatial Attributes in Survey Research for natural resource management:Methods and applications. Society and Natural Resources., vol 1, nr 18, s 1-23.
Brown, G & Raymond, C. (2007). The relationship between place attachment and landscape values: Toward mapping place attachment. Applied Geography, 27 (2), pp 89-111.
Thorell, K. (2005). Bevarandeplanering i landsbygdens landskaps. Vägar mot förankring i det lokala. CHOROS 2005:1. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Thorell, K. (2016). Det nordiska landskapet; turism, estetik och värde. Göteborg: BTRS publ.
Zhu, X, Pfueller, S, Whitelaw, P Winter, C. (2010). Spatial Differentiation of Landscape Values in the Murray River Region of Victoria, Australia. Environmental Management 45 (5), pp 896-911.

Stora delar av texten finns även publicerad i bokform: Thorell, K (2018) Kulturarv; perspektiv och förmedling. BTRS 3. Göteborg (s 69-68)