Kursmål 

Denna öppna digitala lärresurs fokuserar Geografi 1 och 2 i gymnasieskolan. Här presenteras material som kopplar till följande mål:

• " Kunskaper om geografiska processer och geografins begrepp, teorier och modeller.
  
•   Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och            förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö." (Skolverket 2018)
  

Tanken med denna hemsida är dels att verka som underlag för lärare i geografi inom gymnasieskolan, dels att vara medium för elevers egna självstudier. När lärare använder material som inspiration kan föreläsning och presentationer byggas upp utifrån texterna. Övningarna kan mycket väl skrivas om så att de passar den aktuella gruppen. Om hemsidan används som grund för egna studier läser eleverna själva in sig i materialet och ger sig sedan ut i fält för att genomföra övningen om att läsa landskap. 

Landskap 

Ett land består av många olika landskap; vi skiljer ofta mellan naturlandskapet och kulturlandskapet med tydliga spår av människans verksamhet. Dessa kan i sin tur uttryckas i termer av odlingslandskap, skogslandskap, stadslandskap, industrilandskap, fritidslandskap, kustlandskap och transportlandskap. Vad det är för typ av landskap avgörs av frekvensen av objekt. Om vi till största delen ser fotbollsplaner så är det ett fritidslandskap även om det finns tät bebyggelse här och var, och om det bara är några fåtal hus i anslutning till gröna områden kan det vara ett skogslandskap.

Geografer utgår i regel inte från skillnaden mellan natur- och kulturlandskap utan behandlar den helhet som landskap innebär i praktiken. Det är en helhet av naturgivna och kulturbundna inslag som är ett resultat av samspelet mellan ett samhälle, dess potential och kulturella preferenser samt naturgivna förutsättningar." (Sauer 1925, Sporrong 1993; Sporrong 1996; Thorell 2016).

Att läsa ett landskap handlar om att nå djupare innebörder om det. Exempel på aspekter att analysera i ett sådant sammanhang är: landskapstyp, historisk dimension, fysisk - geografiska förutsättningar, symbolik och landskapsvärden. Det är också möjligt att analysera kopplingar mellan naturgivna förutsättningar och människans verksamhet, markanvändning samt fysiska mönster och strukturer. Vidare kan makt och politiska beslut som påverkat landskapet vara i fokus. Analyserna länkar landskapsgeografin med den politiska geografin.

Referenser 

• Sauer, C. (1925). The Morphology of Landscape. University of California publications in Geography 2, 2, pp 19-54.
  
• Skolverket (2018) Läroplan för geografi 1 och 2. www.skolverket.se 
  
• Sporrong, U. (1993). Det svenska jordbrukslandskapet inför 2000-talet: bevaras eller försvinna. Stockholm: Nordiska museet.
  
• Sporrong, U. (1996). Odlingslandskapet och landskapsbil. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
• Thorell, K. (2016). Det nordiska landskapet; turism, estetik och värde. Göteborg: BTRS.

Stora delar av texten finns även publicerad i bokform: Thorell, K (2018) Kulturarv; perspektiv och förmedling. Göteborg: BTRS (s 69-68)